söndag 17 december 2017

Gabriels julvandring i Blåa huset

Den varma stämningen som råder i det Blåa huset, skymningen som lyses upp av fladdrande stearinljus och strålande stjärnor i fönstren, pepparkaksdoft och doften av nygräddad skinka, doften av granbarr, små tassande ljud av tomtar i trapporna, allt detta gemytliga och hemtrevliga gör lille Gabriel glad, förväntansfull och förundrad inför julen.

Han följer noga med allt som sker i huset, insuper varje detalj, känner starkt varje doft och lyssnar till varje ljud. Närhelst kan man stå öga mot öga med en alldeles riktig tomte.

Gabriel går omkring i huset, tittar på julpynten som han placerat i huset tillsammans med Alfred och Prisilla.




Gabriel vet att det i bastun, året om, finns tomtar, bastutomtar, här gäller det att vara speciellt uppmärksam om man juletider också vill få skymten av en riktig jultomte, om än bara en snabb glimt i ögonvrån av en röd tomteluva? Kanske bastutomtarna och jultomtarna trivs tillsammans?

I bastun stöps stearinljusen. Han vet inte riktigt vem som stöper ljusen i bastun, är det rent av jultomtarna?


Han hör ett knarrande ljud i trappan när han går ner från bastun till badrummet. Vad var det? Snabbt vänder han sig om och tittar på trappstegen. Visst såg han någonting i trappan?


Hunden hälsar Gabriel välkommen när han stiger in i köket.


Där står Prisilla med den nygräddade julskinkan och Gabriel får smaka på en god, varm och färsk skinkbit.


När Gabriel tar sig ännu en våning ner i huset tycker han sig igen höra ljud i trappan, som om någon försiktigt tassade efter honom. Han vänder sig om. Ser han någonting?

Han öppnar dagens luckor i sina julkalendrar. Han har inte berättat det för någon, det är en hemlighet, men han har fuskat, han har egentligen smygtittat i varenda en lucka redan första dagen han fick julkalendrarna... trots det är det spännade. Desto flera luckor som öppnas, desto närmare julaftonen kommer han och DET är spännande! 


I finrummet lyser julgranen, någonting vackrare har han knappt skådat. Han blir alldeles andäktig när han ser på den.


I samma rum sitter Alfred... eller är det Alfred? Han skriver julkort och Gabriel hjälper till en stund.


I Alfreds och Prisillas loppis råder det som vanligt kaos med mångahanda varor. Gabriel har noterat att många besökt loppisen dessa juletider och handlat julklappar därifrån. Egentligen förstår han inte riktigt hur det hänger ihop. Varför skall man själv handla julklappar när man kan skriva önskelistor åt julgubben och tomtarna och sedan hämtar julgubben julklapparna?


Bredvid loppisen finns det lilla kapellet. Det är lugnt och stillsamt där och en julgran lyser upp rummet. Gabriel vet varför julen firas. Det är så spännande och roligt med alla tomtar och paket och julgranar och pepparkakor och lussekatter och julsånger och ringdanser och allt det andra, men han vet vad som är det viktigaste med julen, det som är julens budskap.

I det lilla kapellet finns krubban med babyn och han vet att det en gång för länge sedan i ett stall på en ort som heter Betlehem föddes en baby som lades i en krubba... och det är den babyn som är det viktigaste i i julfirandet.


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar