torsdag 9 oktober 2014

Prisillas möhippa

Jag kommer med värme ihåg hur jag tillsammans med både min farmor och mormor designade alla möjliga och omöjliga föremål som vi sedan förverkligade genom att t.ex. sy på deras gamla trampsymaskiner. Det fanns oftast enbart restbitar och sparade tyglappar från avlagda kläder att tillgå och vi använde strumpbyxor som fyllning. Så här såg barbiehästarna ut som jag gjorde tillsammans med dem...

Och de flesta fina barbiekläder som jag har i mina förråd har min moster sytt, stickat eller virkat.

Så då får vi se hur det går för Prisilla på hennes efterlängtade möhippa!

-------------------------

Äntligen infann sig dagen som Prisilla gått och väntat på i flera dagar. Möhippan! Väninnorna hade inte glömt! Tidigt på morgonen knackade de på Prisillas dörr och hela flickgänget drog iväg ut på äventyr!

De gick till en cirkus. Vad skulle hända där?


Prisilla träffar miniatyrvärldens största och starkaste häst, en riktig arbetshäst, en ardenner. Den är så stor och mäktig att hon kan gå rak under magen på den.


Den här skall hon rida på. Det är mödosamt att ta sig upp på en så stor häst, men det lyckas med lite knep och konster och med hjälp av cirkusartisterna.


Hon rider första gången i sitt liv.


Men så kom Prisilla på att det finns gott om utrymme på hästryggen och hästen är stark, så hon ber väninnorna komma med upp på hästryggen.


Det ryms allesammans.


De håller hårt i varandra.


Och de sitter svindlande högt.


Men det finns flera hästar på cirkusen. Den här lilla heter Silver.


Och den här som är lite större heter Sini. Prisillas väninna rider först ensam på den.


Sedan kommer de överens om att Prisilla skall komma med upp.


Och det är då som det går på tok!


Väninnan tappar sitt grepp och faller handlöst bakåt ner på marken...


Prisilla skyndar sig oroligt för att se hur det gick och hjälper upp sin chockade väninna. Lyckligtvis var gräset mjukt och ingen skada skedd.  De tokiga var ju att de inte hade kommit sig för att sätta hjälmar på sig...


Men dagen på cirkusen fortsätter med nya äventyr...

Det här är lejontämjerskan Tarja! Hon har två stora lejon som hon skolar och visar upp konster med på cirkusarenorna. Det ena lejonet är gammalt och fogligt och lämpligt att visas upp för åskådare, emedan det andra som ses i bakgrunden är för stort, ungt och vilt för att få träffa miniatyrvärldens folk.


Prisilla går försiktigt fram till lejonet och klappar det.


Prisilla vågar sig på att pussa lejonet också.


Sedan ger hon det en kram.


Dagen till ära har Prisilla satt en stor röd blomma i sitt hår och klätt sig i en vacker färgsprakande dräkt som matchar hennes rödskiftande hår. Innan flickorna drog iväg med henne bad de henne också sätta på sig någonting lite finare - hon skulle ju också bjudas på en mättande finare middag.


Middagen går av stapel i Café Mirjam, samma café som Alfreds ex Annielie både äger och jobbar på. Väninnorna ser storögt på allt vad buffébordet har att erbjuda. Annielie har fixat och iordningställt allt för kvällens middag. Temat är thaimat och det finns nästan hur mycket kakor och tårtor som helst till kaffe och efterrätt.


Gott med thaimat, tycker de eleganta Hollywood-damerna!


Kaffet doftar gott och är rykande hett.


Och en sak är Prisilla synnerligen nöjd och glad över! Hon har en ovanligt god relation till Alfreds ex Annielie. Annielie är fortfarande hennes väninna. Det blev aldrig någon större världsomvälvande konflikt om Alfred. Annielie tyckte att det var synnerligen befriande att bli av med Alfred då hon uppfattade honom som en tråkig dagdrömmande latmask. De egenskaperna ser Prisilla på ur ett helt annat perspektiv. Hon tycker att Alfred är en oerhört spännande konstnärssjäl.


Så Prisilla och Annielie pratar glatt med varandra. Lite som en solskenshistoria kanske?


Annielie har ju också sin son David och han fick också vara med en stund i Café Mirjam. Aino hade valt att stanna hemma och sköta om alla barnen under äventyret på cirkusen. Hon brydde sig inte om varken hästar eller lejon, men mat ville hon gärna ha på Café Mirjam.


Prisilla umgås med väninnorna.


Åhhå, vilken minnesvärd dag det blev! Prisilla sätter sig med en suck ner på stolen och ser nöjd ut. Kan en dag bli så mycket bättre? Ja, kan den det?


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar