måndag 29 december 2014

GOTT NYTT ÅR! HYVÄÄ UUTTA VUOTTA! HAPPY NEW YEAR!

I det blåa huset firar Alfred och Prisilla en lugn och stillsam nyårsafton på lille Gabriels villkor. De har köpt en förpackning sprattelstickor (tomtebloss) från butiken och tänder dem lite här och var i huset och beundrar de sprakande vackra stjärnorna. Gabriel vill hänga sprattelstickorna på olika ställen i vardagsrummet. De skall hänga i tavlor...



...och de skall hänga i lampor...



...och de skall hållas i händerna...



... och alla bloggens läsare tillönskas ett mycket gott nytt år 2015!

tisdag 23 december 2014

GOD JUL! HYVÄÄ JOULUA! MERRY CHRISTMAS!

JULAFTONSVÄNTAN I DET BLÅA HUSET

När kommer julgubben? Julaftonsdagen känns oändligt långsam, spänningen är olidlig, de små barnen tittar titt som tätt ut genom fönstren. När kommer julgubben? När kommer julgubben? När kommer julgubben?


Och julgubben kommer nog...



GOD JUL!
HYVÄÄ JOULUA!
MERRY CHRISTMAS!

tisdag 2 december 2014

Blåa husets nya möbler

Vad händer här?


Jo, en dag hämtades det nya möbler till det blåa huset. Det var en gåva de fick ta emot och de var mycket tacksamma över den! Möblerna lastades av vid ytterdörren. Alfred och Prisilla fick ett köksbord, fyra stolar, en modernare spis och en diskbänk.


Stolarna placerades i kapellet. Det behövdes bekvämare stolar dit. De små, svarta kapsylstolarna fick flytta ut. Kapellet söker ännu sin egen stil. Just nu råder det stark färg- och stilkaos där, men det är absolut ingen brådska med att göra förändringar. Det är ju så att när någonting blir färdigt så "dör" det. Och då är det slut med det roliga.


Prisilla provsitter en av stolarna. Jodå, de här stolarna är betydligt bättre. Det gamla bordet (som finns bakom Prisilla) är det blåa husets gamla köksbord som förflyttats ner till kapellet.


Och i köket placerades det nya bordet. Köket genomgick vissa omorganiseringar, men liksom i kapellet (och det övriga huset också för den delen) råder det färg- och stilkaos. Tids nog skall det bli en förbättring där också, men det känns bra så här just nu.





fredag 28 november 2014

Lilla Gabriels upptäcktsfärd på lillajulsaftonen

Det är lillajulsafton i det blåa huset. Huset är pyntat, ljusen är tända, dofterna, försväntningarna och den rätta känslan har infunnit sig.

Alfred och Prisilla firar inte lillajulsaftonen och den första advent ensamma. De har lille Gabriel på besök. Han skall stanna hos dem över hela julen. Han kommer från familjen Ari med många barn.

Lille Gabriel är en liten snäll pojke, men nog har Alfred och Prisilla ändå fullt upp med att hålla reda på honom. Ena stunden klättrar han högt och andra stunden är han försvunnen. Alfred blir nästan förskräckt: "Du skall inte falla ner från stolen nu!"


Alfred och Prisilla vaktar honom noga, kanske till och med lite överdrivet uppmärksamt. De är inte så vana vid att sköta om barn.


Lille Gabriel kryper smidigt ner från stolen, pratar lite med hunden Lufsen och...


... vid ett ouppmärksamt ögonblick, under en hundradels sekund, är plötsligt Lille Gabriel spårlöst försvunnen.


Det går ingen nöd på honom. Det var bara det att han precis tyckte att han såg skymten av en röd luva i trappan. Han tyckte precis att han såg en liten tomte. Och alla har ju sagt åt honom att vara mycket uppmärksam på lillajulsaftonen. Det är ju då tomtarna vaknar och stiger upp ur vrårna och tyst börjar tassa runt i husen.


Han smyger sakta ner efter den lilla tomten i trappan. Och vad ser han sedan? Jo i tamburen håller tre små tomtar på med att stöpa juleljus, men när de ser honom - ja, vips springer de undan och plötsligt är de alla försvunna.


Han går vidare ner en trappa och hamnar i Prisillas loppisrum. Bland alla saker som är staplade från golv till väggar, där ser han, helt tydligt, en tomte igen.


Tomten försöker springa bort och han ropar till den: "Spring inte bort lilla tomte! Jag gör dig inget illa!"


Tomten stannar upp och han lyckas få den att förstå att han är snäll. Det måste man också vara om man skall få julklappar på julaftonen har det berättats för honom, så varför skulle han då göra en liten söt tomte illa?

Efter en stund sitter han i Alfreds mysfåtölj tillsammans med tomten. De bara sitter där båda, tysta och förundrade i skymningen och tittar på alla skuggor i taklampans sken. Han vet inte hur länge de sitter så där, men plötsligt är tomten försvunnen igen och han bestämmer sig för att gå vidare för att leta upp den på nytt.


Han kommer in i kapellet. Han sätter sig på en av stolarna och bara sitter där, en lång stund. Det är så vackert och fridfullt där. Men tomtar ser han inte i kapellet.


Lille Gabriel börjar gå runt i kapellet. Julgranens ljus är tända. Han tittar på föremålen som finns i kapellet och han får syn på kyrkan och ett litet barn i en krubba. Han synar det noga. Han vet vem barnet föreställer. Berättelsen om det lilla barnet har berättats för honom.


I kapellet hittar han ytterligare en krubba med det lilla barnet. Han vet att det viktigaste med julen inte är tomtarna och paketen. Han vet att det allra viktigaste med julen är att det här lilla barnet föddes för länge sedan. Han vet att julen egentligen firas för att barnet föddes, inte för tomtarnas skull. Hela berättelsen, om när barnet föddes, ja, det har berättats för honom.


I det blåa huset letar Alfred och Prisilla efter lille Gabriel. Prisilla letar efter honom i bastun, men ingen liten Gabriel finner hon där. Bastutomtarna springer runt benen på henne, men dem kan hon inte se...


Men Gabriel har själv kommit tillbaka från sin upptäcktsfärd i huset och är i salen med Alfred.


Tillsammans tittar de på granen och lyssnar på änglaspelets melodier i takt med ljuslågorna.


Alfred tömmer en säck med julklappar runt granen.


Nu blir lille Gabriel ivrig och får väldigt bråttom. Det blev minsann många spännande små paket att öppna för en liten pojke.


Om man är liten blir man fort trött. Och har man som lille Gabriel varit på upptäcktsfärd och sett en hel del på lillajulsaftonen, så tar det på krafterna. Prisilla och Alfred bär upp Gabriel till sovrummet.


Gabriel vill att Alfred skall läsa en saga för honom.


Prisilla bäddar åt Gabriel och Alfred letar efter en sagobok som han tänker läsa ur.


Men nej, någon saga blir det inte den här kvällen...


John Blund strör sina gnistrande stjärnor över en liten Gabriel och han somnar före Alfred hittar en lämplig sagobok.


Godnatt lilla Gabriel säger Prisilla och hunden Lufsen.

------------------------------------------------------------------------------------

EN GLAD LILLAJUL OCH FÖRSTA ADVENT TILLÖNSKAS ALLA BLOGGENS LÄSARE!




torsdag 27 november 2014

EU-böcker och broderier

I det blåa huset står julen inför dörren. Alfred och Prisilla är i full gång med den. De tassar redan på som riktiga tomtefar och tomtemor i stugan sin.

Alfred har beställt några böcker från EU. Han ville läsa och studera närmare "Mina grundläggande rättigheter i Europeiska unionen". Och han fick böcker på alla språken. Nu har han många, många böcker på alla språk inom Europeiska unionen. Vad skall han göra med så många böcker?


Han funderar om han möjligtvis skulle kunna paketera in några böcker och sätta dem i julklappssäcken, men nej, han tänker läsa dem allesammans själv. Det kanske inte är så tokigt att läsa på främmande språk? Och de blir stiliga i bokhyllan.


Mina grundläggande rättigheter i Europeiska unionen, en liten och behändig bok!


Alfred besluter sig för att ta sig till sin favoritpunkt i huset och sjunka ner i sin favoritfåtölj - tillsammans med en av böckerna. Och här kommer han minsann att få sitta och läsa om han verkligen tänker sitta och läsa alla böcker.


Prisilla beundrar de underbara handarbeten som kommit på posten idag som ett glatt överraskningspaket till lillajul! Den broderade paradhandduken hittar genast sin plats i köket!


En paradhandduk med broderad lingonkrans och rosett! Mycket vacker!


Sedan tittar hon förtjust på de två kuddarna som kom i samma postförsändelse. Vackra och välgjorda!


Hon placerar den ena kudden på sängen i sovrummet.


Den passar perfekt i färgskalan.


Den andra kudden placerar hon i Alfreds mysfåtölj.


Det är sällan fåtöljen är ledig. Oftast har Alfred parkerat sig själv där. Nu råkar den för en gångs skull vara ledig och hon passar på att själv sjunka ner i den för att dagdrömma en liten stund. Tillsammans med den nya och fina broderade kudden. Stunden är rogivande och lugn.


onsdag 26 november 2014

Det börjar kännas jul i fönstren

Lillajulen närmar sig, det är kvällen inför första advent den infinner sig. Det är då de små tomtarna kryper upp ur vrårna och börjar trippa och traska, tassa och husera omkring i stugor och vrår och skrymslen.

Alfred och Prisilla har för länge sedan landat i vardagen efter sina bröllopsfestligheter. Nu förbereder de julen. De pyntar och pysslar i sitt hus så att allting skall bli klart till lillajul och första advent. Det är då julen börjar i det blåa huset.

Tomtarna är ännu osynliga, de börjar rumstrera om på lillajulsaftonen. Men redan ikväll kan människor som passerar förbi det blåa huset se att det lyser i fönstren. Det finns en annan lyster, en annan känsla, hemlighetsfullt och dunkelt, hemtrevligt och mysigt. Det börjar kännas jul i fönstren.