tisdag 31 juli 2012

Strandbodens miniatyrföremål

Idag råkade jag vandra in i en liten strandbod där det såldes fina lokala hantverk, men så fick jag syn på miniatyrerna och glömde bort allt det andra intressanta som fanns där. Jag blev så glad över att hitta dem där och jag kunde omöjligt ta mig ut därifrån förrän jag hade gjort några små inköp. Det här kom hem med mig därifrån:


lördag 28 juli 2012

Nåltovade små hundar, nallar, hattar, tofflor och allt möjligt

Det började med att jag såg en bild av en liten fin nåltovad pudel och drabbades av starkt ha-begär. Vad nåltovning riktigt handlade om hade jag inget klart grepp om, men det åtgärdades med en snabb titt på en kort filmsnutt om nåltovning på YouTube. Därefter blev det att införskaffa verktyg och material och efter det har jag i ett par veckor periodvis nåltovat utan grepp om tid och rum. För det är SÅ ROLIGT och ger oändliga möjligheter!

Nu är i varje fall behovet av nåltovning mättat för en period, nu är det dags att prova på någonting annat igen. Och det är det som är en av de fantastiska fördelarna med miniatyrvärlden, man binder sig inte vid en teknik, man får tova, virka, sticka, sy, såga, limma, använda sig av material som gips, lera, pappersmassa, tyg, plast... Det är bara fantasin som sätter gränser och man kan helt enkelt aldrig få tråkigt!


Här presenterar jag några av mina alster. Det började med hundarna. Den lilla hunden, andra från vänster på första hundbilden, är mitt första nåltovningsarbete och han föreställer en terrier. Sedan blev det både pudel och cockerspaniel, men jag konstaterade att blandrashundarna var roligast att tillverka. Då fick man fria händer att forma och planera utseendet lite hur som haver.


Det blev bara en katt... eller vad det nu blev...


Och sedan kom tofflor och hattar i tur.


Nallar, kuddar, fårskinn, pläd.


fredag 20 juli 2012

Sommarens loppis- och torgfynd

Det är alltid spännande att gå på loppisar, man vet aldrig vad man kommer hem med. Min stående favorit år ut och år in är kvällstorget i Salo. Där kan man hitta precis vad som helst då folk slumpar bort saker från dödsbon. Man kan göra riktigt bra fynd! Billigt! En mans skräp, en annan mans skatt, eller hur heter det?

I sommar har jag också hunnit ströva omkring på några loppisar och torg med dockskåpsblicken "on" (fast den blicken är sällan "off" för tillfället...). Jag skall här presentera en del av juni- och julimånadens "loppis-skörd".

KNAPPAR
Jag är som mumintrollens Rådd-djur som älskar att samla på knappar.  Knappar som tanter förr sprättade loss från klädesplagg före de klipptes till mattrasor kan köpas billigt på loppisar, i de burkar tanterna förvarade dem i. Knappar har potential! Jag ser tydligt både blomsterfat, tallrikar, tavelramar, prydnadsföremål, gräddsnäckor, kristallskålar, lampetter, lampor, ljusstakar, lock... och då har jag inte ens utvecklat alla tankar klart än!


EN GÅVA OCH MÅNGA FYND
Den fina kakelugnen är en namnsdagsgåva jag fått; ett fint, nytt hantverk i trä som passar perfekt in i ett av mina dockskåp. Jag trollar alltid fram plats för möbler och föremål i dockskåpen hur fullsatt det än verkar se ut. Den här kakelugnen tronar nu ståtligt i Willa Winkelwrås sal!
Det finns alltid en köpare till allting! Och ibland tycker jag mig se en skymt av förvåning hos en del försäljare när jag köper någonting som de tänkt att ingen vill ha. Bland fynden finns bl.a. en gammal, söndrig handbroderad väska i stramalj. Den kommer att få ett nytt liv som åtminstone många miniväskor och kappsäckar, som dynor och som väggbonader i dockskåpen. Jag fyndade också en liten fin, gammal brosch i korsstygn av sytråd som ypperligt nuförtiden tjänar som en liten blomstertavla. Tyvärr glömde jag att sätta den med på bilden nedan... Och så har vi en Hangö-souvenir, någonslags träpyts, som jag har funderat på att göra om lite, och så skulle den vara lämplig som utedass i något tittskåp som jag ännu bara har formad i fantasin.



STOCKHOLM-SOUVENIREN
Den här hurtiga lilla linluggen kom vandrande över daggstänkta berg, fallera, rakt till mig! Han packades upp ur lådan av försäljaren exakt när jag kom dit och jag kände genast att jag behövde honom. 50 cent kostade han. Jag tror att ingen annan skulle ha velat ha honom. Men jag tyckte att han var fin, en liten miniatyr på vandring över ett Stockholm som jag gissar att är från 50-talet, intressant kombination. Charmig och gammal! Men souveniren är för stor för dockskåpen, linluggen får leva sitt liv utanför dem.


onsdag 18 juli 2012

Något om min dockskåpshobby

Jag har många intressen, men de senaste åren har intresset för miniatyrer växt sig allt större. Det är inte längre t.ex. min trädgård som är nummer ett bland mina hobbyn. Troligtvis beror det på att miniatyrhobbyn inte kräver så mycket fysiska ansträngningar och krafter har det för min del varit en aning brist på efter att jag insjuknade i en allvarlig blodsjukdom, svår aplastisk anemi, genomgick en benmärgstransplantation och efter det har ingenting riktigt varit som förr.

Intresset för miniatyrer är dock inte nytt. Det har funnits där hela livet. MEN JAG HAR ALDRIG NÅGONSIN LEKT MED DOCKSKÅP! Redan från början då jag var liten handlade det om att bygga, tillverka, måla, limma, klippa, planera, hitta på lösningar, leta efter "skräp" som får nya funktioner i ett dockskåp, få utlopp för sin kreativitet. Jag har hållit på med det här hela livet och jag hade s.k. vuxendockskåp som jag byggde och tillverkade saker till redan flera år före jag insjuknade.

En del gör helt fantastiskt underbart skickliga miniatyrarbeten! Det gör inte jag! Jag är en glad amatör som aldrig använder linjal eller måttband och allt görs med ögonmått och känsla. Jag vill se snabba resultat, orkar inte vänta på att limmet torkat färdigt och mina arbeten blir vingliga och sneda. Om jag planerar vad jag skall göra, så landar jag ändå någon annanstans än var jag hade tänkt mig från början.

Jag är inte alls noga med skalor, men försöker så där i princip hålla mig lite till 1:12, jag är inte heller noga med stilar eller ens med matchande färgsättningar. Jag älskar att gå på loppisar och har alltid "dockskåpsblicken på". På loppisar kan man hitta de allra bästa miniatyrföremålen, föremål som är perfekta för dockskåp, men som aldrig någonsin varit tänkta för det. Knappar, korkar från förpackningar, pinnar, ja, allt kan jag samla på, ibland vet jag inte förrän långt senare vad det skall bli. Men det är bra att ha i lager! Dockskåpshobbyn är för mig ett sätt att få utlopp för min kreativitet som kroniskt bubblar på där inom mig och jag  tycker om att prova på olika tekniker, under skrivandets stund är det t.ex. torrtovning som gäller.

Som säkert framkommit, så handlar dockskåpshobbyn i mitt fall mycket om att återvinna material, jag köper nytt ibland, men sällan. Det är roligare att fynda på loppisar, tillverka själv eller bygga om någonting färdigt till någonting annat eller mera personligt. Jag brukar tänka att mina dockskåp är som en sillsallad eller att jag har naivistiska dockskåp, men jag har mycket skojigt när jag pysslar med dem. Väldigt, väldigt mycket roligt!


Mitt första blogginlägg!

Beslutet att starta en blogg har äntligen tagits! Saken har grott och mognat fram under en längre tid och dagens gråa, regniga, trista och kyliga sommarväder är som gjort för experiment, att göra försök och misstag och för att svära några varv över misslyckanden och svårlösta problem med startandet av den här bloggen! Jag har egentligen ingen aning om vad jag håller på med, men visionen över hur min blogg skall se ut är däremot helt klar. Däremot är jag inte alls på det klara med hur visionen och verkligheten skall gå ihop.Om någon mot förmodan skulle lyckas hitta och läsa min blogg, så hoppas jag att det finns överseende med eventuella konstigheter. Jag hoppas att jag lär mig med tiden. Man lär så länge man lever heter det ju!